Den globala resursanvändningen och de samlade utsläppen av växthusgaser är i dag så stora att flera planetära gränser överskrids. Samtidigt finns en uppfattning bland partier och debattörer att miljöproblemen kan lösas genom ökad hållbar tillväxt. Men väldigt lite talar för att en sådan ”grön tillväxt” är möjlig, skriver bland andra Katarina Björk, ordförande Tankesmedjan Cogito.
I vår nya rapport “Tillväxten inför verkligheten” visar vi att de vetenskapliga sambanden mellan tillväxt och vår belastning på miljön är starka. I vår sammanställning av vetenskapen kring tillväxt och miljö har vi kommit fram till följande slutsatser, som vi hoppas kan ge avtryck i tillväxtdebatten.
– Parisavtalet kan inte nås med ökad tillväxt
Det brukar lyftas fram att tillväxt och utsläppsminskningar kan gå hand i hand. Länder som Sverige har visserligen lyckats minska utsläppen samtidigt som vi har ökad BNP-tillväxt, det man brukar kalla en “frikoppling” av växthusgaser från tillväxten.
Dessa minskningar är dock helt otillräckliga för att vi ska nå Parisavtalets målsättning om högst 1,5 graders uppvärmning. Vetenskapen har inte lyckats visa att det går att uppnå en sådan grön tillväxt med utsläppsminskningar större än 2 procent per år. I själva verket bör utsläppen minska i storleksordningen 5–10 procent per år i rika länder, för att vi ska klara Parisavtalet och beakta FN:s krav på rättvisa.
Ger inget stöd
Bevisbördan vilar därför tung på politiker som påstår att en grön tillväxt med en ständigt ökande konsumtion är förenlig med Parisavtalet. Vetenskapen ger inget stöd för en sådan hållning.
– Starkt samband mellan resursförbrukning och tillväxt
Tillväxtförespråkare menar att ett ökat inslag av tjänster liksom införande av cirkulär ekonomi leder till att vår resursförbrukning minskar.
Mobiltelefoner, bilar och kläder som är producerade med smartare metoder kommer enligt dem minska materialanvändningen.
Detta verkar tyvärr bygga på önsketänkande. Vetenskapen visar en tydlig koppling mellan vår förbrukning av naturresurser och ökad BNP. Snarare än att tillväxt bidrar till en mer cirkulär ekonomi, tyder forskningen på att världsekonomin i allt högre utsträckning bygger på förbrukning av naturresurser. Detta är allvarligt eftersom studier visar på att utvinningen av material ligger bakom 90 procent av den globala förlusten av biologisk mångfald.
En viktig anledning till detta är så kallade rekyleffekter som innebär att teknisk utveckling i första hand utnyttjas för att öka produktionen och konsumtionen. Vi tillverkar måhända våra mobiltelefoner mer resurseffektivt. Men eftersom vi hela tiden säljer fler mobiltelefoner äts miljönyttan upp av den ökade konsumtionen.
Därmed inte sagt att vi inte kan utnyttja effektiviseringar till att spara på miljön. Men det förutsätter att vi aktivt kontrollerar rekyleffekterna och utmanar den rådande synen på ekonomisk tillväxt.
Debatten blir förvirrad när debattörer och partier använder begreppet "tillväxt" när de av allt att döma avser något annat än ökad BNP
– Politikerna använder begreppet tillväxt på ett felaktigt sätt
Ett skäl till att många partier och debattörer låst fast sig vid grön tillväxt som lösning på miljöproblemen verkar vara en missuppfattning om vad tillväxt egentligen innebär. I vår kartläggning av hur tillväxtbegreppet används i samhällsdebatten ser vi att tillväxt ofta används synonymt med en allmänt positiv utveckling eller ökad effektivitet. Det är inte en korrekt användning av begreppet tillväxt. Den gängse definitionen av tillväxt är att ett lands BNP växer varje år.
Utveckling, effektivisering eller att en viss bransch växer är dock fullt möjligt även i ett samhälle som inte strävar efter en årlig BNP-tillväxt. Debatten blir förvirrad när debattörer och partier använder begreppet "tillväxt" när de av allt att döma avser något annat än ökad BNP. Detta bygger i bästa fall på okunnighet men i värsta fall är det ett medvetet sätt att så tvivel kring vad vetenskapen faktiskt säger.
– Ekonomin kan anpassas till planetens gränser
Ekonomin behöver anpassas till planetens gränser och inte tvärtom. En av flera ekonomiska modeller som just nu utforskas är “Donut Economics”. Denna ekonomiska modell bygger på insikten att tillväxt är nödvändig för att samhället ska uppnå grundläggande mänskliga behov som hälsa och utbildning, men därefter behöver anpassas så planetens gränser inte överskrids.
Behöver prioriteras
Detta är troligen ett mindre skifte än vad många befarar. Mycket av det som behöver göras sker redan – men i för liten omfattning. Beprövade styrmedel i form av beskattning av utsläpp, villkor och regleringar för miljöfarlig verksamhet och skydd av värdefull natur behöver prioriteras mycket högre än vad som görs idag.
Snarare än att sträva efter en grön tillväxt som saknar vetenskapligt stöd bör politisk kraft läggas på att utveckla en ekonomi som fokuserar på verklig hälsa, säkerhet och livskvalitet.
Katarina Björk, ordförande Cogito
Mikael Malmaeus, miljöforskare och ekonom. Rapportförfattare
Thomas Hahn, docent i ekologisk ekonomi. Rapportförfattare
